Jag finns kvar!

En period uppstod då jag hade svårt att hitta motivationen till att teckna och att göra många andra saker. Jag hade tidigare i sommar provat att koppla min Xbox 360 till dataskärmen, vilket visade sig fungera bra och jag kunde för första gången spela mina spel i HD (då jag tidigare spelat på en tjock-tv). Av alla mina spel var det åtta som jag då spelade innan jag plockade undan konsolen.

Men fortfarande var motivationen väldigt låg och även att läsa böcker blev svårt och upplevdes som jobbigt. Då tog jag fram konsolen på nytt och spelade enbart Elder Scrolls V: Skyrim. Jag hade fastnat inför första striden mot Alduin då min karaktär varit för kass för att slå ut honom. Senare visade det sig, pinsamt nog, att jag glömt bort att använda mig av Skill-systemet och när jag hade använt upp alla mina poäng på egenskaper, blev alla mina strider betydligt lättare inklusive mot Alduin.

Jag klarade av spelet, alltså dess huvudspår, och plöjde också genom inbördeskriget mellan Stormcloaks och The Legion. Därefter löstes flera uppdrag som var aktiverade sedan tidigare, liksom nya som uppstod.

Efter att nästan ha spelat i en vecka kände jag att jag nu hade fått min dos. Jag plockade ner konsolen och sedan dess har jag storstädat hemma, läst genom en bok och tecknat denna seriestripp och har förberett material för Kvadratbox.

Ibland är det både skönt och nödvändigt att kunna stänga av allt. Skyrim var för mig en skön verklighetsflykt. Nästa gång kanske det är något annat. Men jag kommer återvända till spelet. Dock hoppas jag på att vid nästa tillfälle ha tillgång till ljud för det underlättar då drakarna kommer.